Humdrum Town
Och som ett brev på posten dimper videon till Theophilus Londons låt Humdrum Town ner. Orginaltrudelutten lyssnar ni på här.
Busdriver
Busdriver känns lite som en doldis, även om han ligger på Ninja Tune och har turnerat med bla andra Dizzee. Hur som helst, plattan låter lite som en blandning av Aesop Rock och Sage Francis och det är det här som IOU lyssnar på just idag:
Fear Of A Black Tangent (Spotify)
Nothing 2 Step 2
En god vän frågade mig för ett tag sen om tips på riktigt bra electro. Det första namnet som dök upp i huvudet var MSTRKRFT, men med tanke på deras senaste skiva (Fist of God) så kändes det inte riktigt aktuellt att rekommendera dem… Jag funderade lite till och så dök dom upp – Thunderheist såklart! En duo som får på tok lite uppmärksamhet. Även av mig, trots att jag verkligen älskar hela deras grej; inte bara musiken utan även deras visuella grejor, allt är så otroligt genomarbetat!
Som en litet exempel finns videon till Nothing 2 Step 2 efter hoppet. Annars finns deras album, Thunderheist, på Spotify. Du kommer inte bli besviken.
Name The Pet
Ingen har väl missat den nya svenska electrotjejen Name the Pets framfart under vinterhalvåret. Bultande electro-arrangemang och skolad jazzröst i en finfin kombo. IOU gillar!
Jag slängde iväg ett meddelande till Hanna, som hon egentligen heter och frågande vilka som var hennes favoritvideos förtillfället. Och eftersom hon är så ” nedrans nere med typ freakig, smutsig akustisk musik just nu” blev svaret straight up:
Little Joy – Next Time Around
Isobel Campbell & Mark Lanegan - Rambling Man
Beirut - Elephant Gun
Se filmerna efter hoppet.
Lyssna även på Name the Pet på spotify
The message and the money
En av mina favoritrappare är Immortal Technique. Inte så dansvänligt, men perfekt en söndag: det är argt utan att bli skrikit, välproducerat utan att bli glassigt och avancerat utan att bli komplicerat.
2003 släpptes albumet Revolutionary vol 2 (spotify) och den skivan har betytt väldigt mycket för mig. Tack Malin.
Benoit Heitz…
…är ett namn som nog inte så många känner igen. Hans stage name, Surkin, är antagligen lite mer bekant hos i alla fall några av er. Surkin är en dude från Paris som under de senaste åren remixat mer eller mindre alla hipster-akter i hela världen; Justice, Chromeo, M.I.A, Teki Latex, Yuksek, DJ Mehdi osv. Listan tar verkligen inte slut.
Jag fick därför en mindre chock när jag fick reda på att grabben är född 85. Han är 22 24 [tack linkan, jag kan uppenbarligen inte räkna]! Shit, det känns som om han har varit med hur länge som helst. Jag blev helt knäckt.
Hur som helst; Surkin levererar några av dom fetaste remixerna jag vet och han har en bunt med egna låtar som inte går av för hackor dom heller.
Surkin är just nu aktuell med sin EP Next of Kin (spotify).
Yes man
Igår såg jag den måttligt underhållande Yes Man, med Jim Carrey i huvudrollen. Filmen handlar om en dude som bestämmer sig för att säga ja till allt, vilket i den här filmen såklart betyder allt som ställer till problem för honom. Inte direkt en hjärnskrynklare, men det är väl knappast tanken heller. Anyhow, det var inte själva filmen jag tänkte skriva om – utan såklart soundtracket: musiken kommer nämligen i huvudsak från Eels.
Första gången jag hörde Eels var jag fjorton år gammal. Jag satt och tittade på Sen kväll med Luuk och fick en mindre chock när Mark Everett, det tanigaste lilla popsnöret i världen kommer ut på scen. Sminkad som Gene Simmons. Låten han spelade var Novocaine for the Soul, från debutalbumet Beautiful Freak, och jag var såld redan där.
I takt med tidens tand har har Mark blivit skäggigare och hans musik skitigare, men har jag verkligen svårt att släppa Beautiful Freak. Ska jag vara helt ärlig är nog Daisies of the Galaxy egentligen en bättre skiva, men det var ändå Beautiful Freak som startade det hela och det är den som jag rankar högst i mitt hjärta.
Både Beautiful Freak och Daisies of the Galaxy finns såklart på Spotify.
I’m banging screw…
Gårdagen har satt sina spår och livet snurrar långsamt för IOU idag. Strictly couch mode och UGK i högtalarna: the game is cold, but it’s gravy (spotify).
Guilty as charged
Ikväll kommer det nog spelas lite mer hiphop än vanligt. Vi peppar med Gym Class Heroes & Estelle och deras finfina Guilty as Charged.
Anthony Hamilton
Jag är nykär. Mitt huvud måste få sin dos av Anthony Hamiltons Comin’ From Where I’m From varje dag annars känner jag mig som en halv människa. Det är suggestiv r’n'b precis i gränslandet mellan det banala och det geniala. Exakt så vill jag ha det. Alltid.
The final countdown
Jag hade en period i mitt liv när mina största idoler var Europe. Jag var 8 år och otroligt stolt över LP:n Prisoners In Paradise. Något förvånande, eftersom det i grund och botten inte var en speciellt bra skiva, inte ens då. Jag är rätt övertygad om det i alla fall, då jag hur mycket jag än försöker inte kan minnas någon av låtarna från albumet. Omslaget minns jag dock mycket tydligt – antagligen var jag mer fascinerad av det än själva skivan. Men Europe var ju ändå Europe.
Desto tydligare minns jag däremot bandets tidigare album, The Final Countdown, och självklart titellåten med sin mördande syntslinga. Det är därför med blandade känslor jag lyssnar på de otaliga samplingar av låten som finns. Å ena sidan känns det på något sätt lite vackert att de låtar som betydde så mycket då fortfarande lever kvar i mitt liv, trots att jag under åren som gått bytt musiksmak ett antal gånger. Å andra sidan känns det som att vissa låtar borde kanske inte lämnat 80-talet – punkt.
Hur som helst. I någon mening är i alla fall cirkeln sluten då en av mina nuvarande favoriter, Chamillionaire, samplar Europe. Och innerst inne gillar jag nog det ändå. Cham är ju ändå Cham.
Freeze!
Vår vän Joel började nästan gråta när T-pains senaste album Thr33 Rings drogs tillbaka från Spotify. Det visade sig dock bara vara en temporär miss, och den var snart uppe igen. Men säg den glädje som varar för evigt – istället visade sig Chris Brown vara ett blockmongo och slog Rhianna gul och blå.
Jag vet att jag egentligen borde bojkotta den, men låten är ju otrolig och videon… Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Den är bland det finaste jag sett på väldigt länge. Freeze!
Lyssna på resten av skivan här: T-Pain – Thr33 ringz
P latina glamour models 
)) manmodelnakedpicture djks sexy child supermodels
mini model preteens lolita 
Gå med i vår Facebook-grupp
Följ oss på Twitter
Maila oss